Vid ett besök vid Värmlands kalkningsförbund berättades följande


¤ Vid 1960-70-talet upptäckte man försurningen i vattnet i Värmland. Runt 70-talet började man kalka i Östmark. 
¤ Det gjordes vid denna tid många bottenfauna-undersökningar och det utvecklades tillslut en metod som man senare fortsatte med.
¤ Norge kalkar enbart i sina laxodlingar och Finland kalkar inte alls. I Sverige kalkar vi utifrån ”naturvårdsaspekten”.

I dagsläget så slänger vi soporna utan att ägna en tanke åt vad som egentligen händer med det. Genom att intervjua Sune Eriksson, renhållningsingenjör och anställd vid Torsby kommun, så får vi en bredare förståelse för vad som händer efter att vi slängt våra sopor.

Sune förklarar att källsorteringen är viktig för att bibehålla ett hållbart samhälle. Flera material som vi slänger utan att sortera har i själva verket ett stort ekonomiskt värde eftersom det kan återanvändas inom andra områden. Här i Torsby kommun är vi väldigt duktiga på just källsorteringen, om man jämför med övriga kommuner i Värmland.
- I vissa delar är vi t.o.m i Sverigetopp, förklarar Sune. Han hänvisar till sidorna ftiab.se och el-kretsen.se, där man kan jämföra statistiken. Tabellen nedan redogör insamlingsgrad kg/person.