Vid ett besök vid Värmlands kalkningsförbund berättades följande
¤ Vid 1960-70-talet upptäckte man försurningen i vattnet i Värmland. Runt 70-talet började man kalka i Östmark.
¤ Det gjordes vid denna tid många bottenfauna-undersökningar och det utvecklades tillslut en metod som man senare fortsatte med.
¤ Norge kalkar enbart i sina laxodlingar och Finland kalkar inte alls. I Sverige kalkar vi utifrån ”naturvårdsaspekten”.
¤ Vid 1960-70-talet upptäckte man försurningen i vattnet i Värmland. Runt 70-talet började man kalka i Östmark.
¤ Det gjordes vid denna tid många bottenfauna-undersökningar och det utvecklades tillslut en metod som man senare fortsatte med.
¤ Norge kalkar enbart i sina laxodlingar och Finland kalkar inte alls. I Sverige kalkar vi utifrån ”naturvårdsaspekten”.
¤ Staten betalar ca 5000000 till kalkningsverksamheten och resten kommer från kommunerna.
¤ Från början ändrades fisket där kalkning pågick.
¤ Statsbidraget stod för 85% och kommunerna 15%. Kommunerna betalar ej moms, vilket var bra så att alla pengar kom till användning.
¤ År 2002 beslöts att Värmlands kalkningsförbund skulle bildas. Innefattar 12 kommuner som styrs av
politiker.
¤ År 2012 släpptes 22-23000 ton kalk ut i Värmland.
¤ Luftfart gör så att svavelhalter släpps ut.
¤ England, Tyskland & Polen började ”försura”. Detta har man börjat åtgärda för länge sedan.
¤ Markanvändning → eftersträvar att bara avverka på vintern (=då det är fruset, vilket leder till att marken ej blir förstörd)
¤ När man kalkar våtmarker bidrar detta till att kalket rinner ut i bäckar.
¤ Försurningskänsligaste fisken i värmland är mörten.
¤ Lax & öring är också försurningskänsliga fiskar.
¤ Motiv för kalkning – hållbart fiske.
¤ Målsjöar = Innehåller djurarter som är motiv för kalkning.
¤ ”Offra” våtmarker för att rädda andra, exempel för mycket kalk på ett ställe → fiskar, växter dör vid det området men dit det rinner kanske gynnas avsevärt.
¤ Kalkbåtar fungerar så att kalket kommer via lastbilar. Slang från lastbilen till båten som via tryckluft sprutar in kalk, ca 7 ton. Denna typ av kalk är mald kalksten.
¤ Helikopterkalkning går till så att det hämtas en ”tunna” fylld med kalk, från helikopter, när den är slut hämtas en ny. Detta går fortare och kommer åt överallt. Detta är en grövre typ av mald kalk än den som
används vid båtkalkning.
¤ Kalkdoserare är det tredje alternativet av kalkning. Kalkområde som är tillräckligt stort. Tankbilar kommer och fyller på.
¤ Kalket skiljer sig i kornstorlek. Kan blandas med vatten för att få det hamna på ett mer specifikt ställe (exempelvis vid helikopterkalkning)
¤ De grövre kornen → långsammare + långsiktigare (= alltså, när de kommer i vattnet löses de upp mycket långsammare eftersom de är större, men detta ger ju en effekt som varar längre än vid finkornig kalkning) ”mildare medicinering”.
¤ Nya kalkdoserare skall byggas.
¤ Kalktillgång – bra globalt sett men ej i Värmland . Ganska dåligt i hela Sverige. Dock finns det andra basiska berggrunder som man kan använda i samma syfte.
¤ Norra Värmland + höjdlägen är de mest utsatta områdena i Värmland (=försurningsproblemet) granit och gneis är surt, vilket är det vi har mest av.
¤ 5,6 basnivån där pH ska vara. Vid pH 4 är det extremt dåligt.
¤ Flodpärlmussland och laxen kräver 6,2-6,3 som värde på pH-skalan för att överhuvudtaget kunna överleva eller finnas på platsen.
¤ Nackdelar med kalkning - ”onaturligt” Absolut ej långsiktigt. Röding leker ej om man kalkar vid fel tillfälle.
¤ Från början ändrades fisket där kalkning pågick.
¤ Statsbidraget stod för 85% och kommunerna 15%. Kommunerna betalar ej moms, vilket var bra så att alla pengar kom till användning.
¤ År 2002 beslöts att Värmlands kalkningsförbund skulle bildas. Innefattar 12 kommuner som styrs av
politiker.
¤ År 2012 släpptes 22-23000 ton kalk ut i Värmland.
¤ Luftfart gör så att svavelhalter släpps ut.
¤ England, Tyskland & Polen började ”försura”. Detta har man börjat åtgärda för länge sedan.
¤ Markanvändning → eftersträvar att bara avverka på vintern (=då det är fruset, vilket leder till att marken ej blir förstörd)
¤ När man kalkar våtmarker bidrar detta till att kalket rinner ut i bäckar.
¤ Försurningskänsligaste fisken i värmland är mörten.
¤ Lax & öring är också försurningskänsliga fiskar.
¤ Motiv för kalkning – hållbart fiske.
¤ Målsjöar = Innehåller djurarter som är motiv för kalkning.
¤ ”Offra” våtmarker för att rädda andra, exempel för mycket kalk på ett ställe → fiskar, växter dör vid det området men dit det rinner kanske gynnas avsevärt.
¤ Kalkbåtar fungerar så att kalket kommer via lastbilar. Slang från lastbilen till båten som via tryckluft sprutar in kalk, ca 7 ton. Denna typ av kalk är mald kalksten.
¤ Helikopterkalkning går till så att det hämtas en ”tunna” fylld med kalk, från helikopter, när den är slut hämtas en ny. Detta går fortare och kommer åt överallt. Detta är en grövre typ av mald kalk än den som
används vid båtkalkning.
¤ Kalkdoserare är det tredje alternativet av kalkning. Kalkområde som är tillräckligt stort. Tankbilar kommer och fyller på.
¤ Kalket skiljer sig i kornstorlek. Kan blandas med vatten för att få det hamna på ett mer specifikt ställe (exempelvis vid helikopterkalkning)
¤ De grövre kornen → långsammare + långsiktigare (= alltså, när de kommer i vattnet löses de upp mycket långsammare eftersom de är större, men detta ger ju en effekt som varar längre än vid finkornig kalkning) ”mildare medicinering”.
¤ Nya kalkdoserare skall byggas.
¤ Kalktillgång – bra globalt sett men ej i Värmland . Ganska dåligt i hela Sverige. Dock finns det andra basiska berggrunder som man kan använda i samma syfte.
¤ Norra Värmland + höjdlägen är de mest utsatta områdena i Värmland (=försurningsproblemet) granit och gneis är surt, vilket är det vi har mest av.
¤ 5,6 basnivån där pH ska vara. Vid pH 4 är det extremt dåligt.
¤ Flodpärlmussland och laxen kräver 6,2-6,3 som värde på pH-skalan för att överhuvudtaget kunna överleva eller finnas på platsen.
¤ Nackdelar med kalkning - ”onaturligt” Absolut ej långsiktigt. Röding leker ej om man kalkar vid fel tillfälle.
RSS Feed